Sverige utmärker sig som ett mycket demokratiskt och tolerant land med en historia av politiska kompromisser och få fall av politisk maktmissbruk, men hur stark är egentligen den svenska demokratin för interna påtryckningar? Hur lätt är det egentligen för intoleranta och antidemokratiska rörelser att få makt i Sverige och med den avveckla själva demokratin - genom demokratin?
År 1945 under eftersköljningarna av Andra Världskriget skrev filosofen Karl Popper boken Det Öppna Samhället och dess Fiender där han presenterade idén om ‘Toleransparadoxen’. Denna paradox handlar kort sagt om hur tolerans av intolerans leder till intolerans och att liberala demokratier och toleranta samhällen därmed måste inskränka sin egen tolerans gentemot intolerans för att försvara toleransen. Karl Popper uttrycker det såhär:
“Obegränsad tolerans måste leda till att toleransen försvinner. Om vi erbjuder även dem som är intoleranta obegränsad tolerans, om vi inte är beredda att försvara ett tolerant samhälle mot de intolerantas angrepp så kommer det toleranta att förgås, och toleransen med dem.”
Denna paradox har skapat en lång och bred debatt kring just demokrati, yttrandefriheten och hotet från intoleranta rörelser och grupper i demokratier. Hur skall intoleranta grupper behandlas? Skall demokratier ha system som inskränker rättigheter för intoleranta rörelser? Inskränker inte det hela principen bakom toleranta och demokratiska samhällen? Dessa frågor med fler har präglat allt mer samhällsdebatten i och med ökad extremism i form av islamism, fascism och ökad populism och intolerans gentemot minoriteter.
Den svenska demokratin har aldrig allvarligt hotats eller urholkats av populistiska eller antidemokratiska rörelser såsom skett i andra länder genom historien. Därmed är den svenska grundlagen bland de enklaste grundlagarna att ändra bland liberala demokratier. För att ändra en grundlag och därmed hela vårt demokratiska system, från rösträtt till domstolarnas självbestämmande, krävs det beslut av en enkel majoritet två gånger i frågan i riksdagen med ett riksdagsval emellan.
I Sverige har denna situation - med ett parti med egen majoritet - endast skett ett fåtal gånger i modern tid när Socialdemokraterna hade egen majoritet i båda riksdagskamrarna. Ändå skedde inga förslag på grundlagsändringar under dessa perioder. Professor Tommy Möller vid Stockholms Universitet pekar i sin bok “Svensk Politisk Historia” på att medan frågan om ny författning alltjämt fanns så kom den aldrig upp till ytan efter 1910-talets hårda författningskamp. Det fanns andra frågor att prioritera och än så länge hade 1809 års regeringsform fungerat med det parlamentariska system som gällde i praktiken. De ändringar som har gjorts av grundlagen har historiskt i Sverige genomförts efter politiska samtal och kompromisser, varav 1974 års regeringsform inte är ett undantag. Närmare 20 år av utredningar och politisk debatt, förhandling och kompromissande ledde till det demokratiska system och den regeringsform vi idag har.
Men idag pekar många på att den ökande polariseringen och uppkomsten av illiberala, populistiska och antidemokratiska rörelser runt om i Europa och Sverige signalerar nya utmaningar och därmed nya behov för att skydda demokratin. I Tyskland står det i grundlagarna att demokratin inte kan avvecklas, vissa politiska symboler är förbjudna och dessutom finns en särskild konstitutionell domstol som kan frånta antidemokratiska rörelsers yttrande- och demonstrationsfrihet. Ett system de kallar ‘militant demokrati’.
För samtidigt som vår demokrati är lätt att avveckla så ökar intoleransen bland svenska befolkningen mot grupper man inte gillar:
- Var femte svensk anser att yttrande- och tryckfriheten för grupper man ogillar skall dras in;
- 34-38% anser att demonstrations- och organisationsfriheten för grupper man inte gillar ska dras in;
- Närmare hälften av tillfrågade anser att medlemmar ur grupper de ogillar borde ej få kandidera till politiska val och 64% ansåg att de ej borde få bli statsminister.
Så med den utveckling vi ser idag i Europa och Sverige med ökad populism, intolerans och återkomsten av antidemokratiska rörelser som hotar vårt demokratiska, pluralistiska och toleranta samhälle så är min frågeställning följande: Bör Sverige ha starkare grundlagar och lagar som begränsar uppkomsten av intoleranta och antidemokratiska rörelser även om på bekostnad av deras demokratiska rättigheter, i syfte att skydda demokratin och ett tolerant samhälle?
Popper, K. “Det Öppna Samhället och dess Fiender - Noter till kapitel 7, not 4”. Upplaga: 2016. Bokförlaget H:ström - Text & Kultur. Umeå.
Frisk. J. “Hur skör är vår demokrati?”. Forskning.se. 02/09/2022. Länk: https://www.forskning.se/2022/09/02/hot-mot-demokratin
Möller, T. Svensk politisk historia: strid och samverkan under tvåhundra år - Kapitel 11: Vänstervind och ny författning. Upplaga: 2019. Studentlitteratur.
Bundesverfassungsgericht. Proceedings for the Prohibition of Political Parties. The Federal Constitutional Court. 2023. Länk: https://www.bundesverfassungsgericht.de/EN/Verfahren/Wichtige-Verfahrensarten/Parteiverbotsverfahren/parteiverbotsverfahren_node.html
Persson, T., & Widmalm, S. (2022). Politisk tolerans och självcensur i orostider. Diva-Portal. Länk: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1680252/FULLTEXT01.pdf [Sid: 107].
